onsdag 29 januari 2014

Min värderingsmodell

Jag fick en fråga från signaturen ”Lund” om hur jag bestämmer riktkursen för en aktie. Ett av mina blogg-mål för 2014 är att presentera min bevakningslista på bloggen. Som ett led i det vill jag även formalisera arbetet med bevakningslistan och första steget är arbetet med hur jag värderar aktier. I det här inlägget kommer jag därför presentera min nuvarande värderingsmodell.

Bakgrund
Jag vill börja med att lyfta fram några viktiga delar i min investeringsfilosofi som påverkar hur jag värderar aktier. För det första har jag ett stort fokus på kassaflöde. Jag vill därför att min värderingsmodell ska ta stor hänsyn till bolagets förmåga att generera kassaflöden. Detta påverkar även vilken typ av bolag som jag är intresserad av att investera i, men den diskussionen lämnar jag till ett annat inlägg. En annan viktig förutsättning för min värderingsmodell är att jag köper aktier regelbundet. Jag försöker tillföra nytt kapital till portföljen varje månad, och har för avsikt att göra det under lång tid framöver. Jag undviker att bedöma makroekonomiska effekter liknande ”Är vi på väg in i en lågkonjunktur?”. Min utgångspunkt är att hela tiden vara exponerad mot aktiemarknaden, samt fortlöpande öka denna exponering oavsett konjunkturläge. Det innebär att huvudmålet med värderingen är att hitta det relativt sett billigaste bolaget på min bevakningslista, snarare än att hitta ett absolut värde på respektive bolag.

Min hypotes är att om man regelbundet tillför kapital till aktieportföljen och man kan värdera bolag på ett hyfsat konsekvent sätt så spelar den absoluta värderingen mindre roll. Det är de relativa värderingarna mellan bolagen på min bevakningslista som är intressant. ”Vad är billigast just nu?”. Den absoluta värderingen ser jag snarare som ett verktyg för att följa kursutvecklingen för en aktie. Att ha en fast referenspunkt kring vilken man följer utvecklingen är betydligt enklare än att följa utvecklingen utan referenspunkt. Detta gäller även om referenspunkten sätts godtyckligt.

Givet dessa förutsättningar fortsätter jag med min värderingsmodell. Jag ska jag direkt erkänna att modellen är under utveckling. Mina första försök till att värdera aktier byggde på diskonterade kassaflöden, vilket var naturligt givet mitt fokus på just kassaflöde. Dock tyckte jag det var för stor osäkerhet i att bedöma framtida tillväxt vilket gjorde att jag började leta andra alternativ. När jag såg Lundaluppens modell som bygger på att bedöma ”normalintjäning” samt ”motiverat p/e” tyckte jag det kändes som ett mer pragmatiskt alternativ. Min tolkning är att Lundaluppens modell är en variant av det som kallas ”Earnings Power Value” som har skapats av Bruce Greenwald vid Columbia University. Det är därifrån jag har hämtat inspiration till min modell.

Värderingsmodellen
Min modell för att värdera aktier består av tre komponenter. 
  1. Bolagets intjäningskraft.
  2. Mitt avkastningskrav för aktier
  3. En korrigeringsfaktor som tar hänsyn till bolagsspecifika aspekter.
Riktkursen för en aktie beräknas utifrån dessa på följande sätt:

MP = NEPS * NPE * KF = NEPS * MPE

Där:

MP = Riktkurs ("Motiverat pris")
NEPS = ”Intjäningskraft”
NPE = ”Normal P/E”
KF = Korrigeringsfaktor
MPE = "Motiverat P/E"

Jag kommer använda Castellum som exempel medan jag går igenom de olika komponenterna i värderingsmodellen.

1. Intjäningskraft
Intjäningingskraften är min bedömning av bolagets uthålliga intjäningsförmåga i dagsläget. När jag bedömer den utgår jag från att bolaget inte kommer ha någon tillväxt framöver, oavsett vad jag egentligen har för tro om bolagets tillväxtutsikter. Jag utgår alltid från historiska vinster vid denna bedömning. För bolag med hög variation i resultat brukar jag utgå från 5-års snitt av vinsten. För bolag med stabil vinstutveckling, till vilka jag räknar Castellum, brukar jag använda 3-års snitt, och i bland 2-års snitt för att bestämma intjäningskraften. Viktigt vid denna bedömning är även att kontrollera så att resultaten inte innehåller några större poster av engångskaraktär. I Castellums fall förhåller det sig så här:

EPS3 = (7,01 + 7,21 + 8,04) / 3 = 7,42
EPS2 = (7,21 + 8,04) / 2 = 7,63

Observera att detta baseras på förvaltningsresultatet, vilket bäst beskriver de kassaflöden som ett fastighetsbolag genererar. Utifrån detta har jag sedan någon godtycklig uppskattat intjäningskraften till 7,5 kr/aktie. Jag tror alltså att det är vad Castellum skulle generera för genomsnittligt kassaflöde över tid givet att bolaget enbart underhåller befintligt fastighetsbestånd och återför resterande del av resultatet till aktieägarna.

2. Avkastningskrav
Mitt avkastningskrav utgår från vad jag kan få för riskfri ränta. I mitt fall baserar jag det på räntan för mina bostadslån. I dagsläget kan jag binda räntan över kommande femårsperiod för drygt 3% med lite hård förhandling med banken. Utöver det vill jag alltså även ha en riskpremie. Jag har något godtyckligt valt att vid dagens ränteläge använda 15 som normal-pe, vilket är ekvivalent med ett avkastningskrav på 6,67% (1/15). Över en 10-års period ger det en marginal på 42% över den riskfria räntan:

1,067^10/1,03^10 = 1,42 

3. Korrigeringsfaktor
Avkastningskravet är gemensamt för samtliga bolag. Men olika bolag har olika förutsättningar och risker i sin verksamhet. Den sista komponenten i värderingsmodellen ger mig möjlighet att ta hänsyn till detta. Med korrigeringsfaktorn kan jag justera värderingen baserat på vad jag finner i min analys av bolaget. Det kan vara sådant som tillväxtutsikter, konkurrenssituation, bransch, konjunkturkänslighet och dylikt. Korrigeringsfaktorn är det som jag är minst formell med i dagsläget, så här finns utrymme för förbättringar. Förslag på sådana välkomnas varmt!

Castellum är ett bolag som har uppvisat en jämn och förhållandevis förutsägbar vinsttillväxt. Bolagets verksamhet är dock begränsad till Sverige vilket kommer till det negativa. Sammantaget ser jag i Castellums fall ingen anledning att korrigera avkastningskravet så jag låter korrigeringsfaktorn vara 1.

Sammanfattningsvis ser min värdering av Castellum ut så här.

NEPS = 7,5 kr/aktie
NPE = 15
KF = 1
MPE = NPE * KF = 15 * 1 = 15

MP = NEPS * MPE = 7,5 * 15 = 112,50 kr

Margin of Safety
En viktig del när man värderar aktier är att ha en säkerhetsmarginal som tillåter felbedömningar. I min värderingsmodell kommer säkerhetsmarginalen in på följande sätt:
  1. Jag har en direkt marginal i den riskpremie som jag kräver utöver den ”säkra” räntan.
  2. Jag försöker vara konservativ i min bedömning av bolagets intjäningskraft. I Castellums fall uppskattar jag intjäningskraften lägre än rullande tolvmånadersvinst, trots att bolaget uppvisar en stabil resultattillväxt. 
  3. Via korrigeringsfaktorn kan jag ytterligare öka marginalen. I Castellums fall finns det en marginal i att jag bedömer att bolaget kommer ha en vinsttillväxt framöver, men ändå behåller korrigeringsfaktorn 1 då jag tycker bolagets verksamhet är för begränsad geografiskt. Jag vill alltså ha tillväxten ”gratis”, vilket ger ytterligare marginal.

Jag avslutar det här inlägget med ett citat kring just säkerhetsmarginal:

"Here the function of the margin of safety is, in essence, that of rendering unnecessary an accurate estimate of the future"

Benjamin Graham i The Intelligent Investor


fredag 24 januari 2014

Köp Castellum

Idag köptes 94 Castellum-aktier till kursen 106,3 kr. Det ger en avkastning på 7,6% rtm samt en direktavkastning på 4,0%. Valet stod mellan Castellum och Walmart och det var inte ett självklart beslut att öka i Castellum. Jag tycker bolaget har en attraktiv värdering, men samtidigt är det mitt näst största innehav efter dagens köp och frågan är om bolaget är tillräckligt stabilt för att utgöra en så stor del av portföljen. Verksamheten är begränsad till 5 tillväxtregioner i Sverige vilket är otroligt koncentrerat. Jämför man med mina två andra innehav i samma storlek, Industrivärden och H&M, har de sina intäkter utspridda över hela världen. Dock tycker jag att Castellum verkar vara ett väldigt välskött fastighetsbolag så jag valde trots min invändning att öka idag.

Börsen har sjunkit två dagar i rad. Kanske kommer vi se en nedvärdering av börsen den närmaste tiden. Det vore i så fall välkommet då jag har haft svårt att hitta riktigt prisvärda bolag den senaste tiden.

Efter månadens transaktioner ser portföljen ut så här:

AKTIEANTALMARKNADSVÄRDEANDEL
Industrivärden C28534 17216,2%
Castellum31032 64315,4%
H&M10028 70013,6%
Handelsbanken B7823 69611,2%
Fortum Oyj15422 27310,5%
Sampo A6620 1029,5%
Betsson B10019 8509,4%
Walmart3818 2128,6%
Skanska B9011 6465,5%
Apple Inc.310 5505,0%
Totalt222 110100%

onsdag 22 januari 2014

Bokslut från Castellum

Idag släppte Castellum bokslutet för 2013. Överlag tycker jag det var en bra rapport som väl uppfyller mina förväntningar på bolaget. Här följer några av höjdpunkterna ur rapporten:
  • Hyresintäkterna ökade till 3 249 mkr (3 073).
  • Förvaltningsresultatet ökade till 1 345 mkr motsvarande 8,21 kr/aktie (7,65). Förvaltningsresultat efter skatt uppgick till 8,04 kr/aktie (7,04).
  • Eget kapital uppgår till 80 kr/aktie (74).
  • Styrelsen föreslår att utdelningen höjs till 4,25 kr/aktie (3,95).
  • Belåningsgraden uppgick till 52% (53%) och understiger därmed fortfarande det långsiktiga målet om max 55% belåningsgrad.
  • Räntetäckningsgraden uppgick till 292% (284%) och översteg även det därmed målet om minst 200% räntetäckningsgrad.
Bolagets VD Henrik Saxborn säger så här i rapporten:

"En av de viktiga idéerna bakom Castellum har varit att driva verksamheten med ett lägre risktagande jämfört med genomsnittet i branschen. Det tänker vi fortsätta med.”

Uttalandet är ännu ett kvitto på att bolaget drivs på ett sätt som sammanfaller väl med min egen investeringsfilosofi. Jag höjer den långsiktiga intjäningsförmågan till 7,5 kr/aktie. Med ett motiverat p/e-tal på 15 ger det en riktkurs på 112,50 kr. Castellum är därmed ett av få bolag som jag följer som handlas under riktkursen.

tisdag 21 januari 2014

Köp Sampo

Likviden från gårdagens försäljning av Avanza användes idag för att öka mitt innehav i Sampo. 33 aktier inhandlades till kursen 35,44 euro. Det ger en avkastning på 7,3% rullande tolv månader samt en direktavkastning på 3,8%. 

Detta är återigen ett köp som ligger på gränsen till vad jag tycker är ett bra pris. Inget av de bolag som jag följer ser direkt billigt ut i dagsläget. Sett till dagens kurser tycker jag Walmart och Fortum ser attraktivast ut, men sett till min portföljsammansättning valde jag ändå att öka i Sampo.

måndag 20 januari 2014

Exit Avanza

Idag sålde jag resterande del av mitt innehav i Avanza. Försäljningskursen blev 246,50 kr. Aktien har stuckit iväg efter bokslutet förra veckan och jag tycker värderingen var väl hög redan innan den senaste veckans kursuppgång.

Jag har inte bestämt mig för hur jag ska placera likviden som försäljningen inbringade. Tillsammans med de medel som jag planera tillföra portföljen i slutet av månaden innebär det att det är ca 20 000 kr som finns tillgängligt för köp.

tisdag 14 januari 2014

Rapportsäsong

Nu går vi återigen in i en period med rapporter, den här gången årsbokslut. Det ska bli spännande att se vilka förslag till utdelning som bolagen i portföljen kommer lämna. Så här faller rapporterna för mina innehav:

16/1 Avanza
22/1 Castellum
27/1 Apple (Q1-rapport)
30/1 H&M

4/2   Fortum
5/2   Handelsbanken
7/2   Betsson
7/2   Industrivärden 
7/2   Skanska 
12/2 Sampo
20/2 Wall-Mart 

Jag är mycket nyfiken att se hur H&M har gått det senaste kvartalet. Dom har redan meddelat om kraftigt förbättrade marginaler i november. Efter några år med stagnerande vinstutveckling är det skönt med ett trendbrott.  Även Betssons rapport blir spännande läsning

Marknaden verkar övertygad om en stark rapportsäsong då stockholmsbörsen nådde ett nytt "all time high" häromdagen. Som jag tidigare skrivit om är jag inte jätteentusiastisk över börsrusningen under fjolåret. Vi ska gå in i en rejäl högkonjunktur för att man ska kunna motivera en fortsatt uppgång. Nu kan säkert börsen fortsätta upp ändå en bra bit in på 2014, men säkerhetsmarginalen är i många fall obefintlig idag och de som köper in sig under 2014 riskerar bli rejält besvikna. Tyvärr är det nog många som inte har legat inne i marknaden under 2013  men som kommer köpa in sig framöver i takt med att tidningarna hausar den ena aktien efter den andra.

onsdag 8 januari 2014

Analys av Axfood

Axfood är en svensk dagligvaruhandlare som bedriver detaljhandel och partihandel i Sverige. Axfood bildades 2000 efter en sammanslagning av Hemköp och D&D Dagligvaror. Fram till 2006 bedrev man verksamhet i Finland via Spar Finland, men den verksamheten såldes 2006. Idag bedriver man sin verksamhet uteslutande i Sverige och har enligt egen utsago en 20 procentig marknadsandel av dagligvaruhandeln om man räknar in fristående handlare knutna till Axfood-koncernen. Min egen undersökning visar att Axfoods marknadsandel landar kring 15%, men då räknas inte fristående handlare in och jag har ingen anledning att misstro siffran om 20% marknadsandel inklusive fristående handlare.

Detaljhandeln
Detaljhandeln bedrivs under egna varumärkena Willys, Hemköp samt PrisXtra. Willys- och PrisXtrabutikerna är helägda av Axfood, medan Hemköp delvis bedrivs som franchise. Vid utgången av 2012 uppgick antalet egenägda butiker till 246, varav 173 Willys, 67 Hemköp samt 5 PrisXtra. Till det kommer även 114 Hemköpbutiker som drivs som franchise. PrisXtra är under avveckling och kommer på sikt konverteras till Willys eller Hemköp-butiker.

Partihandeln
Partihandeln bedrivs under varumärkena Dagab och Axfood Närlivs. Dagab fungerar som grosist för butikerna inom Axfoodkoncernen, dvs Willy, Hemköp samt PrisXtra. Det gäller både de egenägda samt franchisebutikerna. Cirka 80% av försäljningen går till egenägda butiker. Axfood Närlivs bedriver också grosistverksamhet men vänder sig till fristående handlare inom detaljhandeln, servicehandeln (t.ex. bensinstationer), restaruanger och storkök. Exempel på handlarägda sammarbetsbutiker är Tempo, Handlar´n och Direkten. Vi utgången av 2012 var cirka 820 handlarägda butiker knutna till Axfoodkoncernen.

Så här bidrar de olika delarna av verksamheten till koncernens resultat för 2012:

OmsättningRörelseresultatRörelsemarginalGenomsnittlig Rörelsemarginal 2003-2012
Willys19 4077964,10%3,9%
Hemköp5 0821332,62%1,1%
PrisXtra502163,19%0,7%
Axfood Närlivs6 3281131,79%2,1%
Dagab 4 7991633,40%5,5%

Bäst marginal har i dagsläget Willys. Hemköp har haft lönsamhetsproblem under hela 2000-talet vilket dock har förbättrats något de senaste åren. Detta verkar dock ha skett på bekostnad av försämrad marginal i grossistledet då Dagabs marginal har sjunkit.

Tillväxtutsikter
Axfood har uppvisat en långsam men stabil resultattillväxt. Bortsett från år 2000 då bolaget bildades har man haft svarta siffror varje år. Den genomsnittliga tillväxten i rörelseresultat var 1,5% under perioden 2003 till 2012. Dock ska man komma ihåg att bolaget avyttrade sin finländska verksamhet under denna period och justerar man för detta så var tillväxten 2,1% årligen.

Bolagsledningen pratar om en fortsatt tillväxt främst genom förbättrade marginaler, men även genom nyetableringar i Sveriges tillväxtregioner. Under 2012 öppnades 4 nya Willysbutiker och under 2013 hade bolaget som ambition att öppna ytterligare 10 butiker. Givet bolagets förhållandevis tröga förändring i vinst (både uppåt och nedåt) bör man kunna göra en bra uppskattning av bolagets intjäningskraft.


I likhet med Walmart uppfyller inte Axfood Graham-kriteriet om finansiell styrka. Jag väljer därför att återigen undersöka räntetäckningsgrad och rörelsemarginal som en extra kontroll av finansiell ställning. Axfood's långfristiga skulder är avsevärt lägre (relativt sett) än för Walmart och var vid den senaste kvartalsrapporten (2013-09-30) lägre än rullande tolvmånadersvinst, vilket innebär att Axfood täcker sina räntekostnader med mycket bred marginal. Däremot har Axfood en avsevärt lägre rörelsemarginal än Walmart med ett genomsnitt på 3,6% åren 2003-2012, vilket kan jämföras med 6,0% för Walmart under samma period. Något oroväckande är att rörelsemarginalen har varit i en fallande trend sedan 2006. Detta är något man som ägare bör hålla under uppsikt framöver.


Axfood är en pålitlig utdelare och bortsett förluståret 2000 har man delat ut pengar varje år sedan bolaget skapades. Att döma av tillväxten i eget kapital är utdelningen uthållig. Som ett enklare alternativ till att undersöka fritt kassaflöde brukar jag undersöka utdelning och förändring i eget kapital. Jag har inga kvantitativa mått för detta utan brukar nöja mig med att konstatera om egna kapitalet ökar eller minskar. Om det egna kapitalet per aktie växer över tid brukar jag anse att utdelningen är uthållig.




Obligatoriskt i mina analyser är även att kontrollera utvecklingen av antalet aktier. Framförallt för att se om en orimligt stor utspädning av aktierna sker t.ex. genom incitamentsprogram för nyckelpersoner i bolaget. I Axfoods fall ser det bra ut. Man gör inga återköp i dagsläget, men det sker heller ingen utspädning.



Slutligen har vi Graham-kriterierna. Först kvalitetskriterierna:

KriteriumUppfyllt?Kommentar
Tillräcklig StorlekJALarge Cap Stockholm möter mina krav på storlek.
Finansiell StyrkaNEJOT: 3 876 Mkr
KS: 4 110 Mkr
LS: 826 Mkr
OT/KS = 0,94
OT/(KS + LS) = 0,79
VinststabilitetJAEn liten förlust introduktionsåret 2000, därefter vinst.
UtdelningsstabilitetJAIntroduktionsåret 2000 lämnades ingen utdelning. Därefter har bolaget delat ut pengar varje år.
VinsttillväxtJAEPS3 2000-2002: 5,84 kr
EPS3 2010-2012: 16,82 kr
Tillväxt: 188,24%
Gynnsam ägarbildJAAxel Johnson AB äger drygt 50% av aktierna vilket ger precis den starka ägarposition som jag söker.

Enbart kriteriet om finansiell styrka är ouppfyllt. Axfood's skuldsättning är dock låg och med samma motivering som för Walmart tycker jag ändå att Axfood har en god finansiell position.

Priskriterierna är utvärderade sett till en kurs på 317,90 kr:

KriteriumUppfyllt?Kommentar
Rimligt P/ENEJEPS: 18,26 kr
EPS5: 15,93 kr
P/E: 17,41
P/E5: 19,96
Rimligt P/BNEJP/B: 4,77
Rimlig direktavkastningJAUtdelning: 12 kr (3,77%)

Axfood ser i dagsläget lite för dyrt ut för att det ska vara aktuellt med köp. Bolaget har dock fina kvaliteter och jag läger in bolaget i min bevakningslista. I dagsläget bedömer jag intjäningskraften till 17,5 kr/aktie och tycker en rimlig p/e-multipel är 15. Det ger en riktkurs på 262,50 kr.

Min bedömning2014-01-08
Intresse?JA
Intjäningskraft17,5 kr
Rimligt P/E15
Riktkurs262,5 kr

söndag 5 januari 2014

Fokus på Sverige

Under hösten har jag letat portföljkandidater främst på de amerikanska börserna, trots att jag inte har analyserat större delen av bolagen på Large Cap Stockholm. Huvudskälet har varit att jag tyckt många av de svenska bolagen sett dyra ut. Men jag tror det är ett misstag att avfärda ett bolag bara för att det ser dyrt ut idag. Istället bör jag fokusera på att hitta bolag med hög kvalitet, oavsett aktuell kurs. För eller senare kommer tillfälle ges att köpa ett bolag till en attraktiv kurs, och det gäller att vara förberedd när ett sådant tillfälle uppstår. Jag tror att det finns en hel del högkvalitativa bolag på den svenska börsen. Därför kommer jag under 2014 fokusera på att analysera svenska bolag. Här följer, utan inbördes ordning, några av fördelarna som jag ser med att som svensk investera i svenska bolag.

Minskad valutarisk
När jag köper ett utländskt bolag har jag en valutarisk kopplat till den valuta som bolaget är noterad i, vilket jag inte har när jag köper svenska bolag. Det finns dock en indirekt valutarisk även i svenska bolag, då de flesta större svenska bolag har stora delar av sina intäkter och kostnader i utländska valutor.

Minskade transaktionskostnader
Courtaget för handel i svenska bolag avsevärt lägre än för handel i utländska. Utöver det slipper man även växlingsavgifter, både när det gäller eventuella utdelningar samt vid köp och sälj.

Ökad bolagskännedom
Om vi tar mitt senaste tillskott som exempel: Walmart. Jag har besökt en Walmart-butik vid två tillfällen i mitt liv. Om vi jämför det med Axfood som ett svenska alternativ, så besöker jag både Willys och Hemköp-butiker flera gånger varje år. Den faktiska bolags/produktkännedomen varierar givetvis från bolag till bolag, men i genomsnitt är mina kunskaper om svenska bolag betydligt större än om utländska.

Minskad risk för feltokning av information
Mitt modersmål är svenska, och även om jag läser engelska texter obehindrat så kommer det alltid vara en större risk att jag feltolkar information om den ges på engelska. Observera att jag skriver minskad risk då det även finns risk att jag feltolkar information som ges på svenska.

Minskad politisk risk
Även om denna risk är extremt liten så är den inte obefintlig. Vad som kan hända är nästan omöjligt att förutspå. T.ex kan man tänka sig att den amerikanska staten får ännu större ekonomiska bekymmer och väljer att konfiskera alla värdepapper som ägs av utländska personer.


Vilka fördelar ser du med att investera i svenska bolag? Omvänt, vilka fördelar ser du med att investera i utländska bolag?


Bild ovan med tillstånd av jannoon028 FreeDigitalPhotos.net

torsdag 2 januari 2014

Bokslut 2013

För december kommer jag inte publicera en vanlig portföljrapport, utan kommer i likhet med många andra aktiebloggare presentera ett "bokslut" för 2013 i detta inlägg. Jag börjar med att presentera hur portföljen såg ut vid utgången av 2012, samt hur den ser ut ett år senare.

Portföljsammansättning 2012-12-31

Portföljsammansättning 2013-12-31

Det har hänt en hel del med portföljen det senaste året. Ett bolag finns inte kvar: Blackpearl Resources. Det är ett bolag som jag inte ens skulle överväga att investera i idag och inhandlades innan jag började tillämpa Grahams kriterier. Innehavet avyttrades i januari och jag bevakar inte bolaget längre. Utöver det så har jag även minskat i Avanza under året, dock av en helt annan anledning. Jag har sålt av delar av Avanza för att jag tycker värderingen är omotiverat hög. Jag har valt att ha kvar en del av innehavet av två anledningar. För det första för att jag vill fortsätta bevaka bolaget, och det gör jag bäst om jag är ägare. Den andra anledningen är att jag kanske helt enkelt ligger för lågt i min värdering och därför gör bäst i att helgardera i form av att behålla en del av innehavet.

Ett av mina mål under året har varit att diversifiera portföljen, vilket jag tycker jag lyckats bra med. Portföljen bestod för ett år sedan av endast fyra innehav, varav tre stod för 93% av portföljvärdet. Ett år senare består portföljen av 11 bolag, varav de tre största innehaven står för 41% av portföljvärdet. Jag tycker även att portföljen har fått en bra geografisk spridning av innehaven och deras intäkter. Industrivärden, H&M, Walmart, Skanska och Apple är alla globala aktörer.

En sammanställning över portföljens utvecklingen under 2013 följer:



2013 har varit ett starkt börsår. Sedan bloggens start i somras har portföljvärdet stigit under 5 av 6 månader (exklusive insättningar). Portföljutvecklingen ("performance") uppgick till 32,9%, vilket kan jämföras med 28,0% för mitt jämförelseindex SIXPRX. P/E-talet för portföljen uppgår nu till 15,5 sett till rullande tolvmånadersvinst. Det är inte skyhögt, men långt ifrån ett fyndpris. 

En mer detaljerad bild över fördelningen mellan värdeökning och nettoinsättningar i portföljen under 2013 visas i följande tabell:



Trots ett starkt börsår är värdeförändringen relativt liten i jämförelse med insatt kapital. Så kommer det sannolikt vara under de närmaste åren innan portföljen på allvar börjar växa "av sig själv". Sedan har vi mina kassaflödesmått. Utdelningen från portföljen har utvecklats på följande sätt:



Både Avanza och Betsson sänkte utdelningen under 2013 vilket innebar att utdelningen har minskat för de innehav jag suttit på under hela året. Totalt har dock utdelningen ökat avsevärt tack vare de inköp som gjorts under året. Över längre tid bör jag se en "organisk" tillväxt i utdelningen då i stort sett alla bolag väljer att återinvestera en del av bolagsvinsterna i verksamheten, vilket på sikt bör leda till högre utdelningar. Under 2014 räknar jag med en liten organisk tillväxt i utdelningen. Utan djupare analys spår jag att alla bolag utom Avanza kommer ha en högre eller oförändrad utdelning under 2014.

Fortsätter vi med portföljens intjäning så har den utvecklats enligt följande:



Intjäningen hade en marginell organisk tillväxt under 2013. Vad som händer under 2014 återstår att se. Kanske fortsätter konjunkturåterhämtningen och vi får se breda ökningar i intjäningskraft. Oavsett vad som händer med bolagens intjäningskraft så hoppas jag vi får se stillaliggande, eller något sjunkande bolagsvärderingar under 2014. 2013 bjöd på en rejäl uppvärdering så för att börsen ska vara attraktiv framöver vore det skönt om den trenden mattas av.