Ett av huvudmotiven bakom mitt bloggande är att förbättra min nuvarande investeringsmodell för att i förlängningen fatta bättre investeringsbeslut. Att kalla det modell är egentligen att överdriva. Det är snarare ostrukturerade tankar och idéer hämtade från böcker och bloggar som tillämpas ganska godtyckligt. Genom att skriva om det är min förhoppning att modellen ska formaliseras så att den kan utgöra ett effektivt ramverk för hur jag fattar mina investeringsbeslut.
Först vill jag dock formulera några krav på modellen. Eftersom den tid jag kan tillägna bolagsanalys är begränsad så är ett viktigt krav att modellen är lättviktig. Ett annat krav är att mitt kapital ska vara skyddat. Jag vill kunna sova gott om nätterna utan att oroa mig för vad herr marknad ska utsätt min portfölj för. Något som passar väl in på dessa krav är Benjamin Graham's kriterier för en defensiv investerare, vilket kommer utgöra grunden i min investeringsmodell.
Jag vill även skriva något om målen med mitt sparande. En blog som har inspirerat mig mycket det senaste året är ägamintid. Visionen att bygga upp en portfölj som är så stor att man helt kan leva på passiv inkomst är helt klart tilltalande. Förutsättningarna att ta sig dit finns säkert, men jag är fortfarande osäker på om vi (jag är gift) är beredd på att göra de uppoffringar som krävs för att nå dit. Oavsett så är målet med mitt sparande att öka mitt ekonomiska oberoende. Min sparhorisont är mycket lång och portföljen ses främst som en tillgång som skapar en passiv inkomstström i form av utdelningar från bolagen i portföljen.
Graham's investeringskriterier för en defensiv investerare är något som det skrivits om på många andra bloggar och forum på nätet. Jag kommer ändå i kommande inlägg presentera kriterierna eftersom det kommer utgöra grunden för min egna investeringsmodell.
Copernicus
